Kan du se ljuset i mörkret?

 

 

 

by Mia

 

Ibland blir saker och ting inte som vi tänkt oss, vi har en plan och sedan blir allt helt fel, som om någon drar undan mattan under dina fötter, öppnar upp ett stort svart hål som du ramlar rakt ner i och där nere på botten så fastnar dina fötter i sankmark så desto mer du försöker kravla dig upp och ur, desto längre ned sjunker du… Det kanske känns som hela livet är skit och alla varför kommer upp…

Varför jag, varför händer det här mig, jag orkar inte, jag vill inte, jag tycker inte om det här och paniken blir värre och värre, hjärtat slår fortare, andningen sitter uppe i halsgropen, du spänner varje liten muskel i hela kroppen och det smärtar från insidan och ut.

 

Det blir som en tsunami av ångest som virvlar upp och du kanske bara gråter, skriker eller blir apatisk. Du försöker hitta lösningar men ser bara mer problem och det blir liksom tilt i hjärnkontoret. Du kan inte längre sova om nätterna, du oroar dig för allt, ser bara problem och har ångest över allt du gjort fel, ja det känns som man bara är ett enda stort fel. Hur man än försöker vrida och vända på sig så och få kontroll på situationen så glider du djupare och djupare ner. Du döma dig själv så hårt… Helst av allt vill du dra täcket över huvudet somna om och när du vaknar är allt bra, lätt och härligt.  Du kanske tänker ord som: – Varför klarar alla andra det och inte jag? – jag är misslyckad, dålig värdelös, vad är det för fel på mig?

 

Många av er känna säkert igen er i delar av detta eller kanske mycket. Lider man av ångest, oro, depression, utmattning, hjärnstress är detta ganska vanligt. Och även om du inte lider av något av detta så kan ända marken under dig rasa och för en stund allt kännas hopplöst.

 

Många säga att det kallas livet, saker händer som rubbar hela vår värld, skakar om oss och får oss att falla, ibland en bit, ibland längst ned i avgrunden. Orken tryter, du behöver kanske vila men hjärnan har fått fnatt och det är som en karusell av tankar som bara snurrar runt, runt, och du vet inte vart du ska börja, allt är bara ett enda stort kaos.

När man mår som sämst är det inte alltid lätt att se möjligheter, man ser bara problem, och katastrofer överallt och man tror att man aldrig ska ta sig ur det.

 

Men även detta komma gå över, inte över en natt men med små steg i taget. När vi stannar upp, andas och börjar ställa frågor ur ett helt annat perspektiv. En fråga som är otroligt dynamisk är:

– Vad är rätt med det här som jag inte förstår?

Det handlar inte om att söka ett svar, det handlar om att få medvetenhet om vad det egentligen är som händer och se möjligheter där vi annars bara ser problem. Om vi fokuserar på vad som är fel, kommer vi bara se fel, men om vi istället frågar oss vad är det som är rätt med detta så kan vi få en ökad medvetenhet som kan hjälpa oss öppna upp för nya möjligheter att skapa något annat, något som är bättre för oss och som leder oss framåt istället för i cirklar eller bakåt.

En annan fråga kan vara:

– Vad är rätt med mig som jag inte förstår?

Om vi säger allt som är fel med oss kommer vi bara hitta fel, men tänk om du är så mycket bättre än vad du tror och tänk om det finns så mycket rätt med dig som du inte har varit villig att veta om och erkänna för dig själv?

 

Så tänk om det är dags att vara snällare mot dig själv än du varit tidigare? Jag vet att det inte alltid är lätt, jag vet att det är så lätt att gå in i bedömning om vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt, men tänk om våra problem kan vara möjligheter i förklädnad?

 

En annan fråga som jag oxå finner så bra är:

-Vad handlar det här om egentligen? Vad vet jag om det här som jag inte varit villig att veta, som om jag var villig, skulle kunna förändra allt med lätthet?

Och avslutningsvis en fantastisk fråga som är så bra att ha tillhands när det känns som inget annat fungerar:

– Universum, snälla visa mig något vackert idag!

Ibland behövs det inte mycket för att vi ska finna vårt hopp igen, ge oss den där lilla extra gnistan av energi för att fortsätta framåt trots allt vi varit med om, trots all hinder och motstånd vi haft på vår väg . Och ha vetskap om att även detta kommer gå över…. Det är stormen före lugnet, mörkret som faller innan ljuset kommer upp igen…

 

Och snälla ge aldrig upp, du är så mycket starkare än du tror, låt ingen annan låta dig tro något annat, du är fantastisk, kraftfulll och värdefull. Ibland slinter vi på vår väg, den är inte spikrak, vi faller, vi reser på oss ibland fort, ibland sakta och vi blir starkare än någonsin.

 

 

Med kärlek till er alla

/ Mia Erlandsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top